Att förbli drogfri

 Att sluta knarka och supa är egentligen ganska enkelt… i princip handlar det ju om att sluta peta i sig någon drog… och jag personligen gör ingen skillnad på vad det är man stoppar i sig för någonting, ett glas vin eller en öl är också en drog för mig… att kunna dricka kontrollerat finns helt enkelt inte för mig.

Svårigheten är ju att förbli drogfri oavsett vad som än händer… och det är här som jag verkligen fattar att det handlar om en känslomässig sjukdom… för hur vi än ser på saken så är det mitt känsloliv som hittar på avledningar för mig att fly den faktiska verkligheten med en drog… det spelar inte så stor roll om jag mår ”bra” eller ”dåligt”… jag kan dricka och knarka på de flesta känslor.

Grejen är ju att verkligheten inte förändras för att jag manipulerar den med hjälp av en drog… förr eller senare så måste jag ju ändå se sanningen i vitögat… är jag ledsen så behöver väl jag vara ledsen… eller glad, sur, arg, förtvivlad, rastlös, orolig, irriterad, frustrerad, rädd eller vad det nu än kan vara för känsla som jag känner… jag kan inte fly ifrån mig själv.

Livet är fyllt av olika händelser som påverkar oss på alla möjliga sätt… människor och djur dör, fotbollslag både vinner och förlorar sina matcher, vi blir förälskade, vi skiljer oss och separerar, känner oss orättvist behandlade, blir arbetslösa, vräkta från lägenheter och alla möjliga och omöjliga händelser som hör livet på livets villkor till… kort sagt… det händer massa grejer som vi måste förhålla oss till oavsett vad vi tycker, tänker och inte minst känner.

Jag brukar säga till mig själv att en skitdag kan vara en riktigt bra dag om jag fixar mig igenom den utan att peta i mig något… trots att det inte känns så då i den stunden… för när jag väl tagit mig ut på andra sidan och fortfarande mirakulöst nog är drogfri så märker jag allt som oftast att jag vuxit som människa.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *