Ännu en vistelse på strokeenheten!

Jag har även varit med om en annan händelse då mitt blodtryck fullständigt tog kontrollen över min kropp och skenade iväg. Det inträffade kring en händelse i min omgivning som påverkade mig starkt. Den natten hade jag haft svårt att sova det var tungt att andas med en liknande känsla som när man har mycket vätska i kroppen. Jag fick avlasta med kuddar för att underlätta det hela. Mitt blodtryck hade varit förhöjt under helgen men jag beslöt mig ändå för att åka på en planerad föreläsning på stressmedicinska institutet. Jag ingick i deras nätverk som student i stressfysiologin och fick ofta möjligheten att gå på deras nätverksträffar.Jag var studieledig 50 % under 1 års tid. 

I höjd med Tingstadmotet fick jag plötsligt den konstiga känslan längs halsen som att något drog längs hela vägen. Jag grimaserade en stund sen släppte det. Efteråt började jag reflektera över var jag befann mig, på motorvägen i höjd med Gårda helt ensam i bilen. Då började jag bli orolig. Jag kom fram i tid och inom 5 minuter efter att föreläsningen hade börjat så flög något över mig som jag har svårt att beskriva. Jag fick kraftiga, snabba pulsar och ögonen hängde inte riktigt med såg suddigt. I samband med detta blev jag illamående och fick den obehagliga, pirrande känslan i kinden. Här fick jag förklara för min studiekamrat att jag ev. var på väg att få en TIA. Jag minns också att jag tänkte att vi satt så illa till där i mitten av salen, ifall jag fort skulle behöva lämna pga av mitt illamående. I pausen hade dessa konstiga symtom försvunnit. Då det var nästa föreläsares tur var jag helt fullständigt bortkopplad men kände igen lite från tidigare föreläsningar från honom. 

Bestämde efter föreläsningen att åka till Primärvårdsakuten Kungälv. Där gjordes neurologiska tester, blodtryck osv. De skickade mig vidare till Kungälvs akuten. Det var där som mitt tryck blev så högt.Och jag fick tillbringa natten på stroke avd. CT gjordes. 

Jag blev inte direkt lugnare heller när läkarkandidaten frågade över mitt blåsljud på halsen då det var ett missförstånd med den första läkaren som säkert menade blåsljudet över hjärtat.Här hann jag att måla upp de värsta scenario att dissektionen nu var på väg dit.Han hämtade i alla fall läkaren som inte kunde höra blåsljud där. – Skönt! 

Det kändes inte så säkert att ligga där med ett systoliskt tryck på nästan 200mmHg och som jag trodde, en dissektion på väg mot huvudet. 

Då jag låg där var det inget vidare min kropp skakade så att jag nästan krampade, bortsett från smärtan i samband med aortadissektionen så får jag nog klassa denna upplevelse som den jobbigaste. Inför operationen visste jag inte riktigt vad som skulle hända utan förlitade för fullt på att de kan sitt jobb, men nu när jag låg där hade jag ett hum om vad som skulle kunna hända. Speciellt i min kropp med alla dessa mediciner så trodde jag aldrig att jag kunde nå det höga blodtrycket nu.

Sen vet jag inte om jag skakade och spände mig för att jag blev så rädd då mitt systoliska tryck visade 197mmHg. Eller om jag skakade nästan krampade för att mitt tryck var så högt?

 

Men i alla fall grundligt och noggrant undersökt och vi kan nog utgå ifrån att det hela var stressrelaterat. Ja, man kände sig speciell då avd. var fullbelagd och jag tillbringade natten i dagrummet. På morgonen kom en samlad skara personal och lussade för mig. – Lite kul J

Väl mött/ Ingrid

Mer att läsa här:

Stressmedicinska institutet

Stress-1177.se

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *