LÄKER TIDEN ALLA SÅR?

Ett höstträd med några röda blad. I bakgrunden syns St:Olofs Kapell - Kviberg
De förluster som står mig närmast är min syster och min pappas bortgång. Det är på dagen 10 år sedan min pappa kom hem efter att ha umgåtts med några goda vänner. Han kom hem efter en rask promenad över bergen, talade om för min mamma att han inte kände sig så bra. Hon gick för att hämta vatten och när hon kom tillbaka låg han okontaktbar på sängen. Hon hade telefonkontakt med sjukvårdspersonal och försökte så gott det gick med återupplivning. Ambulans anlände och han fördes till sjukhus och dödförklarades efter ett tag. Jag har tänkt en del på hur stort trauma det måste ha varit för min mamma att vara ensam vid en så stor hemsk händelse. Morgonen därpå hade jag en läkartid hos min hjärtläkare. Jag minns mycket väl hur viktigt jag tyckte det var för min egna hälsas skull att gå dit. Det var ett ledsamt läkarbesök innan det var dags att ta farväl av min pappa. Idag har jag varit vid graven och tänt ljus och det gick inte att ta miste på att mina syskon varit där före mig. Det har även varit två täta helger med både allhelgona afton och fars dag. Gravarna överlag såg väldigt ompysslade ut och det var riktigt vackert i minneslunden där min syster ligger.
Gravljus i minneslunden

Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm

En droppe som faller i tidernas ström

Den skimrar i regnbågens färg en minut

Brister och faller och drömmen är slut

Nils Ferlin

 

 

 

 

Höstträd

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *