När minnena slår till!

kuddar med gröna växter på Ett par veckor efter begravningen när den tyngsta chocken och allt det praktiska kring det hela hade börjat lägga sig. Begravningen var över och med det var blommorna beställda och levererade, programbladen var fixade, sångerna vi valde var fina och begravningen blev en ljus och minnesvärd stund. Med facit i hand så är det mycket som skall ordnas och hållas ihop. Det var i det läget som jag gick in i affären och konfronterade kuddarna jag köpte till min syster Helen då hon fyllde 50 år. Jag stannade till likt i en haltposition, fick en konstig rysning genom hela kroppen. Jag stod då bredvid trådkorgen där jag några månader tidigare hade stått länge och väl och valt bland de 4 olika kuddarna. Till slut valde jag de två med de speciella gröna växterna min syster tyckte om. Det hela blev både komiskt och ledsamt med tankarna på valen av de gröna storbladiga monstera mönstret. En växt min syster har haft mycket och även själv målat av. Jag blev i alla fall avbruten i min kudde konfrontation när min son kom springande. Vi lämnade den smärtsamma trådkorgen där jag tidigare hade stått med mina omsorgsfulla val. Jag tänker lite själv att det hela skulle kunna varit en reaktion på allt som hade hänt och jag ger lite tid till att reflektera över det.  Nu har jag kuddarna och även den stora fina porslinsblomman som jag kommer att vårda varmt och ömt. Har inte ens hjärta att ta bort present snörerna som vi småskojade lite om. Porslinsblomma

Vad är normalt?

Spegelblank sjö

Jag kan komma på mig själv att jag ställer mig frågan om det här är normalt. Om det här är en vanlig reaktion vid sorg eller om det är något annat på gång i kroppen. Helt enkelt ifrågasätter mig själv, granskar och checkar av.

Till saken är faktiskt att det inte finns något som är normalt i en sorg. När jag klev ut från sjukhuset som jag fick besöka för att mitt blodtryck blev jättelågt, min puls blev jättesnabb och jag fick jag en smärta som höll i några minuter som strålade längs skulderbladet på vänster sida. Blodtryck och Ekg (Elektrokardiogram mäter hjärtats elektriska aktivitet) togs utan anmärkning och jag rekommenderades att åka hem istället för att vänta på läkaren.
När jag kom ut så ångrade jag bittert att jag berättade att min syster gått bort. Det slog till som ett slag när jag kom ut och skulle gå upp för backen till bilen. Det var precis som att jag blev helt matt i hela kroppen, livrädd för vad som höll på att hända. Min första tanke var att nu går jag in i en depression och kan inte göra något för att hindra det förloppet. Till sist så satt jag i alla fall i bilen och sakteligen stabiliserades allt. Då kom min tanke om detta är ett normalt sorgbeteende och att det i min redan trasiga kropp blir ännu mer dramatiskt.
Så tänkte jag också så när jag blev sittandes på bänken runt dammen som jag har ägnat många timmar vid. Man vill gärna ha kontroll över sin kropp och pejla av var den befinner sig. Men det hela kändes väldigt normalt och harmoniskt att sitta där helt själv.

 

 

Om jag kommer dit igen,

har du en plats där jag kan vila,

ett rum där jag kan känna att jag är nånstans ifrån,

ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån.

Lars Winnerbäck

vita rosor

 

 

 

Finns det tillfälligheter?

Stenkyrka och en grön björk

 

Undrar varför man tänker att allt är tillfälligheter att allt har en mening. Känns lite så nu. Haren som rusade över lunden med raska hopp, den lilla påfågelfjärilen som satt där bredvid mig på restaurangen. Den lilla fågeln som hoppade på gravstenarna och stannade till här och där. Eller min syster Ewas lilla fågel som varje morgon kommer och sjunger utanför hennes hus. Undrar om det egentligen handlar om att man har så förstärkta sinnen, att man lägger märke till sådant som man normalt i sin stressade vardag inte ser. Eller är man så skör och känslig att allt liksom blir vackert, ungefär som passa på nu för imorgon kan det försvinna.

Hare i minneslunden
Jag var en hel del i minneslunden innan min syster lades där. Jag tog en del bilder och får känslan att jag fick med platsen som hon senare lades på,precis som att jag valde den platsen. Man får inte reda på den fysiska platsen men ibland tar känslan överhand.

Vacker vit svan
Lika märkligt är det att jag åkte till en sjö för att se om det var några svanar där den 9 maj (20 dagar före min systers död) Där fanns en svan och hans flickvän hade blivit skjuten. Där fotade jag massor av sorgsna bilder, men hallå blev jag påverkad av svanen? Då tog jag bland annat himmel björk bilden som jag sedan använde till programbladet, tog korten på  kyrkan bredvid och blomsterarrangemangen vid den lilla bäcken. Nu i efterhand så känns det som en illavarslande föraning om det som komma skall.

 
”Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan.
Det besöket glöms och livet fortsätter.
Men kostymen sys i det tysta”
Tomas Tranströmer

 

Ängel

Saknar min pappa lite extra idag då det är hans födelsedag. Jag hade gärna velat låna honom och ta en kaffe på bänken vid sjön. Men det blir en mental fika med honom i stället.

Vilobänk vid sjö

 

 

 

 

Vårat möte med prästen!

Björk kvistar mot himlen.

Efter att vi hade träffat begravningsbyrån så bokades en tid till prästen som skulle hålla i akten. Där i kyrkan gick vi genom hur upplägget skulle vara vid begravningen det vill säga hur begravningsprogrammet ska se ut.
Hur många psalmer man vill ha med?
Om man vill ha psalmer med?
Vi valde att ha med två välkända klassiska psalmer.
Vad vill man ha för ingångs/ utgångsmusik ?
Vi tog både ingångs och utgångsmusik som spelades på orgel.
Har man personlig musik som man vill ha med?
Hur vill man framföra det, cd, spotyfi eller en solist som sjunger?
Vi valde 3 låtar som Helen tyckte om de spelades på spotyfi.
Man lämnar också några ord om den avlidne som prästen kommer att berätta från. Den listan blev rätt så lång då vi är många syskon.
Minnen, vem var personen hur har hen levt sitt liv.
Prästen berättar vad hen kommer att säga på ett ungefär i talet om den döde.
Prästen går genom välsignelsen.
Man bestämmer hur avskedet ska se ut?  Om man vill ha musik under avskedet eller ej, vi valde ett tyst avsked. Man väljer även hur man går fram. Vi var så många syskon och alla har egna små familjer så det blev familjevis. Sedan övriga släkt och vänner.

Man formar helt enkelt hur programmet ska se ut för begravningsakten, det blir ett underlag för programbladet.
Vi valde att ha ett personligt programblad med en bild som jag hade tagit och en bild på vår syster som hon själv hade målat. Det finns också många fina förtryckta fina motiv.

 

 

”Den allra sista gången”
Men glädjen har alltid ett sista leende.
Någonstans dröjer det kvar.
Någon förvarar det
Djupt i sin saknad.

Viola Renvall

Trädalle` i grönska.

 

 

 

Annons i tidningen!

Lusthus i trädgård i vita färger

Man skulle kunna tycka att det inte är så märkvärdigt eller svårt att få ut en annons i tidningen att någon avlidit. Men även den biten är rätt så stor, det är ganska mycket som man ska tänka på. Även om man överlåter själva insättandet av annonsen till begravningsbyrån så är det en del egna beslut att ta. Man ska med annonsen ge information om hur upplägget ser ut, man ger information om tid och plats. Det ska vara bestämt innan annonsen skrivs.
Man lämnar information om eventuell minnesstund efteråt eller att akten avslutas i kyrkan, kapellet eller annan plats.  Ska även tydligt stå med kontaktuppgifter till begravningsbyrån eller annan ansvarig för den eventuella träffen efteråt och var blommor kan skickas.
Det kan även stå med, istället för blommor tänk på …. fonden eller annan välgörenhet.
Om det är speciell klädsel eller valfri klädsel.
Det bör också framgå i annonsen hur den avlidne har lämnat oss. Hastigt lämnat oss i stor sorg och saknad. Har efter lång tids sjukdom stilla somnat in.
Så vill man i de flesta fall även ha med en fin dikt. Förslag finns hos begravningsbyrån, men det kan också vara så att man vill ha med något personligt som man själv har skrivit. Det gäller även med bilden. Vill man ha en bild som berättar något om den döde? Det finns många yrkes/ hobby relaterade bilder att välja på. Man kanske vill ha en personlig bild på den avlidne, husdjur med mera.
Man kan enligt lag inte neka någon att komma på en begravning. I en del fall så står det att begravningen har ägt rum i stillhet, inom den närmsta kretsen.

 

Engång blir allting stilla,
engång får allting ro
Ej något skall förvilla,
min själ på kvällens bro.
Pär Lagerkvist

Vita liljor