Tårar idag

Att ta mig tillbaka till det förflutna igår fick mig att gråta hejdlöst igår när jag slog på en filmsnutt med sång som jag så mycket förknippar med henne och mig. Det jag berättade var egentligen en bråkdel av all den smärta som fanns där och då…men ville inte skriva om mer detaljer av hänsyn till olika inblandade.

Igår hade jag en sådan panik inom mig. Kände hur jag behövde AKUT prata med någon…men kom aldrig att få mig att ringa någon. Det finns tyvärr ingen självklar att ringa för min del. Jag känner att det finns risk för att jag stör. Då avstår jag hellre…har lärt mig att inte störa andra.

Idag vaknade jag och var supertung och jättetom i själen. Jag låg i  sängen och försökte hitta livslust till att gå upp. Hittade den inte. Låg kvar i säkert en timma innan jag tvingade upp mig. Då kom tårarna…de forsade fram. Himmel vad ont det gjorde.

Kände hur livet saknade mening. Tomhet överallt. För VAD har jag att leva funderade jag över. Ska jag någonsin få lov att må bra? Jag vet inte.

Idag känns det som att inget spelar någon roll längre. Jag försöker bara överleva dagen…igen…och verkligen BÄVAR för det som nu är på G runt omkring….semester….

Semester skrämmer fullständigt SKITEN ur mig!

Kram