Jag försöker mig nu på en summering av dagarna som gått och jag känner mig lite besviken över att min ork har svikit mig såpass mycket som den har gjprt under de här dagarna. Jag hade viljat gå på föreläsningar och lyssna på olika personers syn på olika saker. Gissa hur många föredrag jag har orkat att gå på? Inte ett endaste 🙁
Men jag fick mig en underbar pratstund igår med en annan kvinna som gör liknande resa som jag. En så otroligt varm kvinna som utstrålade något magiskt. Hon verkade så lycklig. Hennes historia rymmer mycket smärta men en sak blev jag helt jättevarm av att få höra. Hon var innan det yttre identitetsskiftet gift med en kvinna….och nu när hon lever som kvinna på heltid…är hon fortfarande gift med samma kvinna! Detta gjorde att mitt hjärta smalt!
Detta har även dragit ner mig då jag själv kände mig så villkorligt älskad och sedan dumpad på tippen när jag inte orkade spela rollen ”Micke” längre.
Men dagens höjdpunkter idag var när jag träffade en god vän från jobbet i tältet och sedan när två barn kom förbi…kan de ha varit 10-12 år? Men himmel vilket trevligt samtal jag fick med den ena av tjejerna. Vi pratade om hur det är på deras skola och där finns det en FtM transperson och denna får stöd av familj och vänner och lärare. Så otroligt värmande att höra! Det var så naturligt för henne att prata om detta och den nya yngre generationen ser detta med våra olikheter som något helt naturligt! Underbart!
Trist att notera är att i år så verkar det vara mindre antal utställande föreningar och organisationer etc. Kanske känns det bara så pga att vi nu är på en större yta? Men himmel! Allt detta matos som sveper förbi tältet där en står. SNACKA om att bli prövad! Men jag har hållit fast vid min princip med ett mål mat om dagen plus träning. Har jag bestämt mig så kan jag tyvärr bli lite VÄL hård mot mig själv ibland. Detta är något jag har lärt mig att göra under uppväxten. På gott och ont.
Imorgon är det dags för paraden och jag tänkte göra mig EXTRA färggrann imorgon. Ni får se bilder senare imorgon eller på söndag. Men i år tar jag ett steg längre mitt sätt att uttrycka mig med färger än vad jag hittills har vågat. I år så JÄVLAR! 🙂
Men denna satans Jimmie Åkesson (SD)! Vad ÄR det människan håller på och säger! Nu ger han sig in och kritiserar detta med identitetsbyte. Varför i HELVETE ska han in där och rota? Vi utgör ju max 0.1-0.3% av befolkningen. VAD vinner han på att hacka ner på denna grupp? Jag skulle vilja skälla ut människan tills han blev en blöt fläck på marken. Lägg din negativa energi på dig själv istället! Men för att göra det är du antagligen tyvärr alltför självupptagen så du inte kommer på tanken ens.
Jag säger bara det. OM de inom politiken börjar ge sig in i sjukvården och försöker lägga krokben för oss transpersoner. DÅ kommer jag att polisanmäla och DO-anmäla regeringen för hets mot folkgrupp och jag kommer dra det till EU-domstolen om det behövs. För DÄR vet min vrede inga gränser. Men jag behöver antagligen en jäkla massa pengar för att lyckas med detta. Nåja…vi får se om den dagen kommer. MORR!
Men hur har det känts i övrigt idag då? Det har känts hyfsat bra! Jag har insett från i förrgår hur bra det kändes att föreläsa. Jag har hittat mitt kall. Detta ihop med teknik inom elektromagnetism tror jag är en perfekt kombination för mig.
JO….måste berätta! Idag kom det fram en person och berättade att hon följer min blogg. Hon tyckte att den är så himla viktig och bra…att den ger stöd och tröst. Vidare så har tydligen redaktören nu börjat att lyfta fram denna blogg inom regionen med över 20 000 anställda (om jag snappade siffran rätt idag av en representant). Jag kan inte med ord beskriva hur värmande detta känns. Jag känner att jag äntligen har kommit dithän att jag faktiskt kan göra skillnad! Att jag kan påverka andra människor till att vilja reflektera och kanske förändra själva. GUD så underbart det känns!
…och så var det detta med de små fjärilarna jag hade i magen häromdagen….de är kvar och lurar…de har landat lite för stunden för jag vågar inte dra på de växlarna ännu. Kommer vara avvaktande ett bra tag…och låta den dörren vara stängd tills jag får mer tydliga signaler. Detta för att skydda mig själv. Jag blev så jävla bränd från mitt 15-åriga förhållande att det inte är sant. Har inte läkt ännu…och det har nu gått 5.5 år!
En annan kul sak…jag är ju lite tekniktokig också så i förrgår upptäckte jag att min Bluetooth-uppkopplade-högtalare lät helt miserabelt. Tänkte att ett högtalarmembran hade brustit. Chansade att jag kunde fixa det själv (hade garanti kvar) och öppnade upp burken.
När jag hade undersökt den så insåg jag att det inte var något membran som var sönder/sprucket utan det var luft som letade sig fram i skumma öppningar som gjorde att ljudet blev knas. Med silvertejp (svart dock) på väl valda ställen så blev ljudet perfekt igen 🙂 Wihoooo!
Men jag har varit vemodig idag…utöver alla de andra känslorna. Jag tror att jag är så trött i själen efter allt jag gått igenom att jag nog behöver ett år till på mig att återhämta mig till en nivå där jag kan anse mig själv känna mig hyfsat återställd. För det var DJUPT jag föll och jag slog i botten HÅRT. Och så detta med att behöva stänga dörren för fjärilarna igen….vågar vågar VÅGAR inte hoppas. Är livrädd för att falla ner igen. Bättre att ha denna dörr stängd och sen får den andra personen banka rejält på dörren så jag VET och då vågar jag öppna dörren. Så får det bli! Sorgligt men nödvändigt! Men jag VÄGRAR gå igenom samma smärtor igen som jag nu behövt ha 5.5 år att läka från.
Men jag är trots allt på väg att resa mig! Jag är nu på G igen! Den där pingvinen igen…kommer du ihåg?