60. Blandade känslor idag. Mordhot mot transpersoner

Idag har jag varit lite ur balans. Igår kunde jag läsa att ett sällskap med transpersoner skulle gå och äta en lunch i en paus mellan de olika seminarierna (under EuroPride här i Göteborg) de var på (så tolkade jag texten i nyheterna). De valde då att gå till en restaurang/krog (tidningen kallade den för krog) för en bit mat.

Jag tror mig veta vilken restaurang det handlar om och har informerat mina vänner om detta på FaceBook. Om det är på denna plats som jag tänker att det är så är det ingen restaurang jag har varit på och för detta är jag själaglad idag! En sådan svinig restaurang förtjänar inga kunder! Jag hoppas att den går i konkurs! Varför?

Om det är sant det som skrivs så blev sällskapet först mordhotade av ett gäng fega kräk inne på restaurangen och sade att personer som de förtjänar en kula i huvudet. Nästa dag så valde även restaurangen att porta dessa transpersoner. SNYGGT! Först blir de mordhotade som minoritet och därefter när de är i ett jävligt utsatt läge så väljer restaurangen att porta dem…smäll nummer 2!

Jag vet inte vad det är för fega ynkryggar som både hotar och som jobbar på restaurangen. Kanske är det ägaren som inte har någon ryggrad utan hakar på hatet…den enklaste vägen. I hela denna situation har vi ett PRAKTEXEMPLAR på ryggradslösa amöbor som inte vågar vara sanna mot sig själva. De är fega kräk som väljer att använda hat. FY FAN för sådana som dem! Jag är nästan frestad att gå dit och pröva. Om jag blir portad så skulle jag gladeligen spotta i marken mot deras fötter och säga att nu polisanmäler jag er och gå därifrån. Skulle säga att de är fega kräk som inte vågar stå upp mot hatet i samhället. Eller är de transfober själva?

ÅÅÅHHH jag KOKAR!!!!

Hursomhelst…idag har varit en jobbig dag även ur andra aspekter. Jag blir vansinnig på den där jävla OCD:n. Dessa tvångstankar som föder en oro,,,som blir till en ångest då dessa tankar lätt får fäste och de blir till en ytterst sannolik verklighet. Detta skapar en megaångest och jag har inte orkat härda ut rädslan som uppstår utan försatt mig i tvångshandlingar. Detta har tagit ca 6 timmar av min tid idag…6 timmar som jag hade hoppats kunna lägga på något trevligare. Men men…är ledig imorgon så jag får väl vänta med att lägga mig. Men det gör mig ledsen 🙁

Jag är tydligen inne i en skör period nu där tvångstankarna lätt får grepp om mig.

Men något positivt har hänt idag dock. Jag var och tränade på gymmet igen. Körde Crosstrainer i vanlig ordning. Började med 15 minuter lagom tempo för att få upp värmen och sedan följde 35 minuter riktigt hårt tempo. Underbart att känna hur kroppen svarar fint…plus att spegeln nu visar hur hela min kropp börjar bli slankare. Det går inte i raketfart men det går åt rätt håll! Nu måste jag bara vara vaksam på så att jag inte hamnar i träningsanorexia igen (som en hälsocoach trodde på Högskolan när jag pluggade i Halmstad). Jag har lätt för att gå in så frenetiskt och intensivt i något som jag känner ger mig mersmak.

Så det är inte bara alkohol jag har missbrukat. Nej nej…har missbrukat många olika saker….men den enda drogen jag tagit var alkohol. TACK OCH LOV att jag aldrig har börjat med rökning! Skulle inte palla med att ha även detta att slåss mot.

Nåväl…jag lever…jag ska träffa en sjuksköterska imorgon på Öppenpsykiatrin och jag hoppas på framsteg i vårdplanen nu. Kungälvs sjukhus vet jag finns där om de mörka tankarna kommer tillbaka. Men just nu känns de väldigt avlägsna jämfört med för bara 3 månader sedan.

På tisdag så börjar jag jobba och om sanningen ska fram så är jag rätt nervös. Jag vet inte om min ork kommer att kännas så trygg som jag idag upplever den vara. Men vi får se.

Men oavsett hur många som hatar där ute så tänker jag inte vika en millimeter från den stig jag har valt att följa. Den stig som jag äntligen funnit efter 5 år av helvete!