Har lärt mig att en olycka kommer sällan ensam. Hade gått några dagar efter att jag slutat på jobbet när jag inser att jag inte pratat med min pappa på kanske en vecka, nu behövde vi dessutom hans hjälp eller mer hans bil med dragkrok. Ringde både hem och mobilen utan svar, efter ytterligare någon dag bestämde vi att gå in i lägenheten, där satt han avliden i sin fåtölj. Har inte haft en jättebra relation till mina föräldrar. Mamma var bipolär och pappa hade lite problem med alkoholen och så hade jag inga syskon. Mina föräldrar var gifta fram till 2004 och det var efter det som det gick utför för båda två.
Så på en vecka inget jobb och inga föräldrar men vi skulle snart få tillträde till ett nytt fritidshus i skärgården, viken sommar det skulle bli. Jag var fortfarande anställd och skulle få lön året ut så det var ingen panik att söka jobb även om jag ville hitta ett snabbt. Samtidigt försökte jag kämpa på med vardagen. Att klara mig utan hjälpmedel, att åka båt och annat blev utmaningar att kämpa med.
Du fått gå igenom,och går igenom så sjukt tunga saker i livet,ändå så stark och positiv!den uppfattningen fick jag av dej då vi träffades på strålningskliniken!kramar till dej och din familj!
Tack Sara för snälla ord och trevligt middagssällskap i Uppsala
hej helena.mitt insta går ej komma in på å ja vill så gärna höra av dej å hur de går med allt