Från den ljusa sidan…

Det här inlägget kommer att handla om mitt aktiva val att trots min sjukdom fokusera på det positiva och det som  fungerar bra i mitt liv. Att se på mitt liv ” från den ljusa sidan”.

 

Det kan låta som en ”klyscha” men det har kommit perioder då det har blivit jätte viktigt för mig att ”ta till detta” för att orka inte minst. Tror det är viktigt att jag inte låter negativa tankar få ta över för mycket och självkritiken vinna för att i längden orka.

Skör person…

Förr hade jag väldigt mycket tankar som var just självkritiska, så mycket att de hindrade mig i vardagen.  Jag kände mig helt annorlunda ”udda” vart jag än befann mig. Nu har jag mer ”förlikat” mig med att jag är känslig som person och att jag har min/mina sjukdomar och den bakgrund jag har. Jag är en skör person.

 Energi…

Fortfarande kan dessa ”orosmoln” dyka upp hos mig men det är då jag ”plockar” fram mina ”verktyg” som jag fått under resans gång. Från psykolog, på behandlingshem o.s.v.  som har varit just positiva för mig och gett mig energi snarare än att dränera mig på den.

Mobbning…

Det skulle bli särskilt jobbigt om omgivningen var av kritisk eller ovanligt negativ natur under en  lång period. En period som dränerade mig kraftigt på detta  var då jag under flera år blev utfryst i skolan. Tyst mobbning kan verkligen också kännas hemsk. Jag fick aldrig deltaga, minns en situation när jag bad att få låna ett suddigum av en tjej som hade varit hemma hos mig tidigare, då fick jag det kastat på mig. Stämningen var överlag inte heller den bästa i klassen. På tal om kritik och negativism så låg det i luften ständigt.

Konsekvenser…

Minns att jag gick till kurator och gjorde ett försök att byta klass,  då ville jag nästan ge upp , så slutkörd och ”nere” var jag.  Märker idag att jag har många negativa minnen från detta med mobbningen.  Det har ibland kännts som att jag förväntar mig att bli behandlad lika dåligt som då i förväg för att slippa bli besviken ifall jag skulle ha förväntat mig att bli bra behandlad.

Positiv och negativ spiral

För mig leder alltså negativa tankar oftast till fler och det blir en spiral nedåt, medan positiva snarare ger en spiral uppåt.

Det är ju sant att man inte kan veta vad omgivningen tycker och tänker om en och detta har jag nu ändå lite lättare att förhålla mig till  (efter tidigare negativa erfarenheter som mobbningen), det faktum att jag aldrig kan veta vad någon tycker och tänker om mig är fortfarande lite svårt,  brukar resultera i  att jag förväntar mig att de ska tycka det” värsta”.  Förövrigt  dras jag överlag mer till positiva människor och mår bäst i deras sällskap . Kanske just för att det positiva redan finns där och jag behöver inte själv ” jobba” med negativa eller kritiska tankar inombords vilket kan bli jobbigt i längden.

Det är alltså inte helt lätt, men jag strävar fortfarande efter att se saker och ting ” från den ljusa sidan” för det känns viktigt för mig.

Kommentera gärna!

 

/Malin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *