Canary in a coal mine

Ända fram till 80-talet använde gruvarbetarna kanariefåglar i sitt arbete.
De tog med sig en kanariefågel i en bur när de var nere i gruvorna.
Kanariefåglar är nämligen väldigt känsliga för toxiska gaser såsom kolmonoxid och metangas.

När kanariefågeln dog så visste gruvarbetarna att det var dags att dra därifrån.
Syret började tryta.

Ibland känner jag mig som en kanariefågel i en bur.

De ämnen jag reagerar på är ju egentligen inte bra för någon.
Cigarettrök, parfymerade produkter, målarfärg, mögel, avgaser, lösningsmedel med mera mår väl ingen bra av?

Min tröskel råkar bara vara extremt låg.
Som doftöverkänslig triggas man av minsta dos.
Så är det även för gravida kvinnor, barn och särskilt nyfödda.

Borde vi inte lära oss något av detta?
Och skapa en miljö som vi alla kan må bättre i?

Jag sitter instängd i en bur, inne på ett köpcenter. I bakgrunden åker folk rulltrappa. Två kvinnor pekar på buren och den ena säger "Dags att avrunda? Frida har snart dött!".

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *