Ta en tablett

Jag får ibland käcka tips på hur jag kan leva ett bekymmersfritt liv trots min åkomma.

En klassiker är: “Ta en tablett”.

För att respondera på det, en gång för alla:  

Om det fanns en tablett jag kunde ta, TROR DU INTE ATT JAG HADE TAGIT DEN DÅ?

Doftöverkänslighet är ingen allergi. Du kan inte “ta en tablett” och sedan må bra.

Det enda du kan göra är att undvika det som gör dig dålig.

Det kanske låter enkelt, men du har ingen aning.

Ingen aning om hur mycket i luften som påverkar oss. VARJE DAG. 

Det är inte bara det där helt galna stinkmonstret som, till och med du, vänder dig om efter på gatan och tänker: “Herregud, har människan badat i ett badkar med parfym innan han gick hemifrån”?

Det är inte bara tonårsgänget, som tycks tävla om vem som kan spraya på sig mest Axe.

Det är inte bara piffiga tanten på gården, hon som barnen pekar på och håller för näsan.

Det är inte bara pscht pscht-parfymen.

Det är parfymen i tvättmedlet, sköljmedlet, sminket, schampot, hårsprayen, hudkrämen, läppbalsamet, handtvålen, duschkrämen.

Det är parfymen och kemikalierna i rengöringsmedlet och diskmedlet.

Det är wonderbaums, doftljus och så kallade air fresheners till höger och vänster.

Det är nästan alla. Nästan överallt. Nästan hela tiden.

Det är din granne, din mamma, din svärmor, din kompis, din läkare, din syster, din kollega.

Det är barnens kompisar. Det är kompisarnas barn.

Det är hantverkaren, det är tandhygienisten.

Det är hon i affären, han på gatan, hon i kassan, han på posten.

Det är på skolan, på dagis, på jobbet och på bussen.

Det är i affären, i din hobbygrupp, på festen, på tåget.

Det är ganska många människor och platser att undvika.

Om det fanns en tablett jag kunde ta, TROR DU INTE ATT JAG HADE TAGIT DEN DÅ?

Jag i gasmask, omgiven av olika människor som alla säger åt min att ta en tablett.

 

Baksmälla

Jag vaknar upp på morgonen och huvudet pulserar som en tickande bomb.

Kommer huvudet explodera eller har det redan exploderat?

Ibland sitter värken bara på ena sidan. Då känns det ungefär som om någon har kört in en kniv i ena ögat och rätt genom hela skallen. Ljuset som strilar in genom gardinerna bränner som laserstrålar i ögonen. Minsta ljud skär i öronen. Illamåendet väller upp och försöker jag röra på mig så kräks jag genast hejdlöst. Medan jag kräks spränger huvudet förstås ännu mer. Det är svårt att fokusera, det flimrar framför ögonen. Hjärnan känns kokt, jag har svårt att tänka, svårt att formulera mig. Ibland varar det bara några timmar. Ibland flera dagar.

Jag vill dö. Tänker att om jag hade haft en pistol i handen så hade jag skjutit mig i huvudet.

Resultatet efter en vild fest? Råkat ta några glas för mycket?

Nej, bara ett helt vanligt migränanfall.

Den “vilda festen” var kanske ett APT eller en sväng i mataffären.

Jag har inte hällt i mig nåt.

Andra har hällt på sig nåt.

Parfym.

Välkommen till min vardag.

 

Stående kvinna frågar "Vild fest igår"? Utslagen kvinna som ligger på golvet svarar: "Nej, APT bara"