Så, vad säger en nu? När saker nått sitt slut?
Det fanns mycket mer att prata om som inte fick plats. Om vägen till gud, om deppighet och sorg. Om att var nyförälskad i sin församling eller i någon grabb. Om hur händer flätas ihop till bönekedjor i hopp om mer. Om vänskap, otrohet och mycket mer bibel. Om att sjunga, skapa och skriva poesi. Men tiden räckte inte till. Hösten kom i kapp och vardagslunken drar igång igen.
Kanske hörs vi någon mer gång, någon annanstans. Då har jag kanske spenderat de senaste långsamma kvällarna med att organisera om garderoben (istället för att gömma mig i den), lyssnat på hymner till platser som sägs inte finnas på riktigt. Tills vi ses igen gömmer mig bland nötta, medfarna, pärmar och trycksvärta. Bland sidor jag på något sätt känner att jag fortfarande har något att hämta från.
Tack till alla som mejlat mig och för er som vill ha fortsatt kontakt finns jag här; robin@ekho.se Jag lämnar er med detta – Romarbrevet 8:28: ty den som älskar Gud samverkar allt till det bästa.
Vi ses. Ta hand om er!
/Robin