Det här blir mitt sista inlägg om ofrivillig barnlöshet på 1177 bloggen. Men hela bloggen med alla inlägg ligger kvar på sidan om du vill gå tillbaka och läsa.
När jag började blogga här tänkte jag att jag redan hade sagt det mesta i min bok Längtansresan och kände mig tveksam till om jag hade så mycket nytt att skriva om ämnet. Jag ville inte att bloggen bara skulle bli en upprepning av det jag skrivit i boken.
Men visst fanns det mer att skriva. Kanske är det så med ämnen som berör en djupt, det finns alltid mer att säga. Även om jag är gravid idag och har kommit betydligt längre än i mina tidigare graviditeter – även om jag kanske till slut blir en av dem som får det efterlängtade barnet – så kommer jag aldrig att glömma åren som ofrivilligt barnlös. Mitt hjärta kommer alltid att ömma för dem som tvingas kämpa alldeles för hårt och länge för att få barn och uppnå drömmen om en egen familj.
I den här bloggen har jag valt att mest fokusera på känslorna kring att vara ofrivilligt barnlös. Det handlar inte så mycket om processen i sig – med fertilitetsutredning och alla turer kring IVF-försök med behandlingar med sprutor och hormoner. Vill du läsa mer om hur själva processen går till eller undrar vart du ska vända dig för att få hjälp så kan du läsa mer på 1177:s sida om ofrivillig barnlöshet här . Vill du veta mer om hur min personliga resa och process såg ut kan du läsa en sammanfattning i 1177:s artikel om mig här – eller läsa min bok, Längtansresan.
Det viktigaste jag önskar att du som är drabbad av ofrivillig barnlöshet tar med dig är att försöka vara snäll mot dig själv. Ofrivillig barnlöshet är en tuff resa för alla som tvingas gå igenom den och skuld- och skamkänslor lägger bara sten på bördan. Ett råd är också att prata med någon. Även om du inte som jag har ett behov av att försöka få hela världen att förstå hur det verkligen känns, så tror jag att alla mår bättre av att inte bära allting ensam, utan att berätta för någon: en vän, en släkting, en kurator.
För dig som läser min blogg och inte har egen erfarenhet av ofrivillig barnlöshet – det viktigaste jag vill att du ska ta med dig är att alla som drabbas av ofrivillig barnlöshet lever i kris. En kris som ofta blir en utdragen livskris som pågår under många år. Det syns inte alltid utanpå, men det är oerhört tufft och längtan efter barn är hela tiden det viktigaste i den barnlösas liv. Försök att bara finnas där och lyssna (utan att komma med råd) och fråga om det finns något du kan göra.
Vill du veta hur det går för mig och fortsätta följa min resa? Följ mig på Instagram – @ljungberg_emelie eller följ min författarsida på Facebook – Emelie Ljungberg författare. Det är alltid roligt att ha kontakt med mina läsare, så tveka inte att slänga iväg ett meddelande om det är något du undrar eller om du bara vill säga hej.
