Jag har tagit på mig träningskläder idag. Mina knallrosa tajts och en passande tröja till. Att de är på innebär inte att jag kommer att träna idag. Nope. Idag är det tvättdag och tajtsen är rena.
Att de är rena är bra för mig just idag eftersom jag uppskattar att ha kläder på mig men det betyder ju också att jag inte gör det jag borde. TRÄNA! Tydligen är det för svårt fast jag vet att det är lätt. Allt ligger framme för mig att ta tag i. Enkelt. Hantlar, boxningshandskar, gummiband och träningsmatta. Allt är framme. Det är bara att böja sig ner och ta upp.
Jag är trött på mig själv. Jag älskar ju att träna. Jag är lycklig när jag tränar och jag mår bra av det men ändå gör jag det inte. Snälla hjärna kan du sluta vara så jobbig mot mig och bara skicka tydliga och enkla signaler till mig?
Säg: Res dig upp och träna nu.
Inte: Du borde träna nu eftersom du har massor med tid för att göra det men det är ju såklart jobbigt och du kommer få ont och kanske är det egentligen viktigare att fylla i en deklaration eller skicka iväg ett mejl just nu.
Ska det verkligen vara så svårt?