Det fanns tillfälle då jag tyckte mig ha kontroll över mitt missbruk… och jag häpnar över hur jag kunde manipulera mig själv att tro det… för helt seriöst… jag trodde verkligen att jag hade full koll trots alla bevis på den direkta motsatsen.
En av mina favoriter var att jag på fullaste alvar trodde mig kunna sluta med droger när jag ville… sanningen var naturligtvis en helt annan… jag skiftade helt enkelt drog… om och om igen… efter några katastrofala fyllor (och tro mig när jag skriver KATASTROFALA) la jag helt enkelt alkoholen på hyllan… eller nja… ibland så innebar det att jag ersatte starkspriten med öl och tyckte att jag var i princip nykter… vilket väl allt som oftast var en sanning med en viss modifikation… att skifta till öl betydde ju bara för det mesta att jag fick dricka mer för att uppnå samma resultat som starkspriten gav.
Eller så bröt jag helt med alkohol och gick över till Amfetamin och hasch… knarkade tills jag vart helt slut och psykotisk… rökte några holkar… sov… tog ett beslut om att sluta knarka… och började dricka igen.
Jag gör inte grejer ”lagom”… det är allt eller inget för mig… kontroll… hehe… glöm det.
<3
It’s extremely lonely and hard for substance addicts such as myself too. I am struggling with my addiction to crystal meth already for over four years. It has cost me everything I held dear: my job, my health, most importantly- my marriage.
I honestly believe that drugs, as horrible as they are, are just chemicals. It’s us, people who inflict the fatal destructive blows. We have to shed the shame and the judgmental attitude towards those who are suffering. Alone. In a vacuum.
My heart goes out to you all.