När hjärtat plötsligt brister!

skog3

Det hela startade en sommarmorgon. Jag var barnvakt åt våra bästa vänners flickor. De hade sovit över. Sent på kvällen före hade jag gjort massor av köttfärssås. En rejäl gryta, som vi skulle äta då jag kom tillbaka från mödravårdcentralen. Under tiden jag var borta så skulle de se en film tillsammans med våra två barn. Iklädd mina jeanssnickarbyxor och soffan full av barn, lämnade jag hemmets lugna vrå för ett kort besök hos barnmorskan.
Ett besök som tog mig sju veckor att återvända från.

Jag var gravid i vecka 36 och gick på en rutinkontroll på mödravårdcentralen. Jag minns att jag åkte buss dit och hade svårt att sitta mot ryggstödet, det var en obehagskänsla att det stack till i vissa lägen. Efter besöket hann jag bara gå ut över vägen då jag plötsligt blev illamående och helt kallsvettig.  Dessa symtom hade jag inte stött på vid tidigare graviditeter. Magen var spänd och kändes som en lång värk. Den strålande känslan upp mot käkarna och ut i ryggen var helt ny för mig, likaså känslan av att ha en stock genom bröstkorgen. Det här kändes inte bra så jag tog mig tillbaka in till vårdcentralen och sökte upp min barnmorska.

Jag var kraftigt påverkad och hade svårt att andas. Hon kallade på läkaren, som visade sig vara min bror. Han i sin tur bad en kollega att ta över den medicinska bedömningen av mig. Han fick istället fullt upp med att kontakta våra närmast anhöriga. Ambulans tillkallades som körde mig till specialförlossningen.

Jag provade magmedicin mot sura uppstötningar och smärtstillande medel, men det hade tyvärr ingen effekt. Smärtan som strålade ut mot skuldrorna och käkarna var kvar. Det var till och med jobbigt att prata. Rätt så snabbt förstod man att det var hjärtat som skulle kollas upp. Det blev en snabb färd genom kulvertarna. Jag var vid medvetande hela tiden. Jag hade blandade känslor och oro om vad som var på väg att hända.

Kan inte påstå att jag förstod så mycket av det de talade om kring ultraljud av hjärtat, klaffläckage med mera. Men förstod på personalen att det var bråttom nu. Men minns att jag tänkte att de kan det här, de löser det på något sätt. Sköterskan som förberedde mig för transport sa att jag kunde känna mig trygg, jag skulle tas om hand av de bästa specialisterna i Sverige. Och visst var det ett lugnande besked trots att jag inte hade en aning om vad som var på väg att hända.

Ett team med alla olika specialiteter sattes in och jag fördes vidare till Sahlgrenska Thorax för operation. Resan gick fort genom stan och kändes i hela kroppen. Jag sövdes och så gjordes ett akut kejsarsnitt för att ett par minuter senare påbörja den 6 timmar långa hjärtoperationen. Jag opererades för att min aortaklaff och stora delar av kroppspulsådern hade gått sönder.

Det var lite luddigt när jag vaknade och det stod många familjemedlemmar vid min sängkant. I det läget var jag fullmatad med starka smärtstillande mediciner. Fick information att min nyfödde son var på annat sjukhus. Fick också veta att jag låg på thoraxavdelningen.

Jag kom till hjärtintensiven på Östra sjukhuset två dagar efter min pojke. Jag fick då träffa honom för första gången. Det var smärtsamt att se honom i det skick han var i, han låg i kuvös och hade slangar överallt. Han var ju så klart påverkad eftersom han inte hade planerat att komma ut än. De första tillfällena så fick jag rullas till neonatalavdelningen, där man vårdar för tidigt födda barn. Sedan var det mina anhöriga som hämtade och lämnade honom till mig.

Det var en påfrestande tid som följde, även om jag ville så orkade inte min kropp med så långa besök. Detta och mycket mer kommer jag att ta upp i bloggen.

Du är varmt välkommen att kommentera mitt inlägg.

Väl mött / Ingrid

Du kan läsa mer om vad som hände här under rubriken:
Dödssjuk kvinna födde bebis på thoraxklinik

Mer om hjärtklaffsjukdomar på 1177.se

 

19 svar på ”När hjärtat plötsligt brister!”

  1. Vilken Stark berättelse om ett livsomvälvande upplevelse. Jag håller tummarna att allt kommer att gå bra för dig Ingrid och du verkar vara en riktig kämpe som delar med dig för att stärka andra i liknande situation

  2. Hej Ingrid!
    Har läst din historia och den är stark. Hur länge sedan var det och hur mår du idag ? Jag drabbades också av en aortadissektion helt plötsligt och min historia finna att läsa om på Hjärt- Lung fondens hemsida. Jag uppskattar att du är medlem i vår AD förening och hoppas vi kan hjälpa andra med information även där.
    Min aortadissektion skedde August 2012 och jag räddades av en klok cardiolog på Mölndals sjukhus som snabbt ställde diagnos och sedan ett riktigt proffsteam på Sahlgrenska. Efteråt har det gjorts 2 kompletterade operationer för att säkerställa min framtid så nu börjar jag se ljusare på min framtid också.
    Många kramar till dig från mig!
    Sylvia 54 år

    1. Jag opererades sommaren 2003. Mår bra. Arbetar heltid idag. Jag kommer att lyfta fram de olika föreningar jag är och har varit i kontakt med.Det är bland annat Hjärtlungfonden och AD. Jag ska läsa din berättelse.

  3. Många känslor på en o samma gång!! När jag läser detta!! Men väldigt bra skrivet!! Denna Dramatiska kaos dag år 2003! Kram din syster☺

  4. Tänk så mycket som händer runt om oss utan att man har en aning ! Skulle man aldrig tro när man ser dig att du gått igenom detta

  5. Hej!
    Läste precis din historia. Jag råkade också ut för thorscal dissektion typ A september 2012. Jag kommer inte ihåg något förrän 1 vecka senare då jag vaknade upp på THIVA i Linköping. Maken hittade mig medvetslös söndag morgon. Vi verkar vara fler än vi tror med denna sjukdom. Jag jobbar fullt idag men det är väl på gränsen att det är för mycket.

    1. Ja; Mona vi är idag många fler synliga med vår diagnos. Jag hittade inte många då jag blev sjuk. Det fanns en del män, men kvinnor var svårt att hitta och nästintill omöjligt i samband med graviditet. Allt eftersom dök de upp lite här och var. Idag känner jag mig inte så ovanlig längre. Skönt att höra att det gick bra med dig, att du snabbt fick vård och att du idag klarar av vardagen som bland annat innebär att arbeta. / Ingrid

  6. Tack för att du berättar din historia
    Inger styrka för många…
    Läser gärna allt du berättar du berör mej
    Med vänlig hälsning, Maggan

    1. Jag är glad att jag kan dela med mig av mina erfarenheter. Hoppas att det jag skriver är till hjälp och stöd.Roligt att du följer bloggen Maggan. / Ingrid

  7. Hej!
    Jag blir berörd av din berättelse och vad du gått igenom, att du samtidigt som du fick föda ditt barn med kejsarsnitt och genomgå en akut operation av aortan och aortaklaffen.
    Jag har också gått igenom nåt liknande i mitt liv opererade min aortaklaff 1987,jag hade varit hängig en längre tid träffade en läkare på vårdcentralen som undersökte mig men hittade inga blåsljud på hjärtat.Jag blev hemskickad med en klapp på axeln och en kommentar att kom igen när du är en gammal gumma.Men min orkeslöshet fortsatte och det blev nytt besök på vc och fick möta en annan läkare som med mycken noggrannhet hittade tre blåsljud.Nu gick det undan och så småningom fick jag åka ned till Akademiska sjukhuset i Uppsala.En ny klaff blev det som jag fick välja och det blev en titanklaff,två barn hade jag redan så det fick bli så. År 2000 blev det ännu en stor operation för mig då blev jag tvungen att operera min aorta och byta ut den uppåtgående delen från hjärtat. Allt har fungerat relativt bra genom åren förutom små infektioner.Men det jag har saknat är att få byta erfarenheter och tankar med liknande.

    1. Hej Ann-Kristin!
      Tack för din långa och intressanta kommentar!
      Håller med dig om att det är så viktigt att man får rätt hjälp vid så akuta tillstånd.Kanske den första klappen på axeln skulle ha uppmärksammat dina symtom bättre och följderna inte blivit så dramatiska.Har hopp om att kunskapsläget är bättre idag än 1987 som var för 30 år sedan. Får känslan att du var väldigt ung när du blev sjuk. När jag blev sjuk år 2003 så fanns det inte mycket att läsa om det aortadissektion hos kvinnor. Idag finns det en hel del.
      Sköt om dig/ Ingrid

Lämna ett svar till Mona Fransson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *