Äntligen sjösättning!

Sjösättning av vår båt förra året. Sara kollar så allt går rätt till.

10 grader vid sjösättning i år. Kallt och blåsigt var det, men det snöade i alla fall inte. Sara satt inne i bilen i en och en halv timma innan det var dags för att hoppa ombord och äta lite sjösättningslunch. Fast först fikade Sara och jag i bilen. Om du tittar på fotot från förra året står Sara i T-shirt! Då var det varmt i april, men i mitten av maj slog kylan till och det när vi påbörjade vår långfärdssegling runt Sveriges kuster. I år blir det tredje året vi seglar iväg med vår båt Poly-Ester. Vart?

I år kommer vi att begränsa oss, dels för att vi vill vara försiktiga med att ge oss ut på längre resor med tanke på covid-19, dels att vi kan tänka oss att ha båten som ett andra hem i sommar där vi delar upp oss lite mer så att vi får vara ifred från varandra och till och med sova helt för sig själv. Det är underbart att vara själv ombord och vakna en morgon i vår hamn i Vänersborg och blicka ut över Vänern, om den är lugn det vill säga.

Eftersom vi är tillsammans dygnet runt sedan sambo gick i pension för två år sedan, jag har eget företag och jobbar hemma och dotter var hemma med oss ett helt år efter grundskola så är det en oerhörd frihet att få vara ifrån varandra några timmar, eller till och med något dygn! Jag höll på att glömma – Sara har ju distansundervisning så hon har varit hemma i ca två månader, inklusive alla lov och K-dagar genom årens lopp tillsammans med någon av oss.

Drömmen och beslutet om att att vi skulle segla iväg tog jag mitt i vintern 2017 då skolsituationen blev mer och mer märklig, minst sagt.

Jag förbereder mig därför nu på att i följande bloggar berätta om vår långsegling förra året med Sara, nästan tre månader av en trygghet av att ha henne nära oss, men jag känner mig nödgad med den kunskap jag har att också lyfta upp i ljuset det som sker idag vad gäller skolproblematiken.

Att jobba med tunga, tabubelagda frågor kräver också en inre frid då och då. Att till exempel få vara på båten eller sitta och spela piano hemma.

Sara dammsuger förens madrasser.

I alla situationer är Sara med någon av oss under fritiden. Hon lär sig därför en hel del och får en mängd erfarenheter. På båtgården vid sjösättning och påmastning, hos släktingar och vänner, i affärer, resor, spa med mostrarna, bad, konserter, möten med politiker som kommunfullmäktige och föreläsningar med politiker, bio och sportaktiviteter, ja nästan alltid. Någon tillförlitlig person behöver finnas i närheten av Sara, vi går aldrig iväg från huset utan henne och hon går inte ut själv. Däremot kan jag gå ut i trädgården och klippa gräs, gå in och checka av läget när hon lyssnar på musik till exempel. De enda tillfällen dotter inte är med mig är under de pianolektioner jag ger här hemma.

Sedan delar Bernt, min sambo, och jag upp vår tid med Sara varje dag. Vi schemalägger dagarna för det mesta, ett schema för alla parter ibland dag för dag, timma för timma, men också veckovis. Schemat ruckas förstås av oväntade situationer och uppgifter. Vi försöker undvika att Sara slipper vara med på en massa föreningsmöten. Ibland får hon ändå hänga med och vi räknar med att det kommer att bli mer av den varan i framtiden eftersom våra snart 20-åriga erfarenheter säger oss att det är omöjligt att sköta ett jobb och samtidigt jobba med varenda liten lag som inte fungerar i praktiken och driva dessa frågor på fritiden för att det ska fungera och när vi inser att det inte gör det ändå. Bekräftelsen i detta får vi genom samtal med andra föräldrar.

På båtgården pratar inte Sara med oss, men väl med folket där. Då kan hon säga till en man, som igår gick på bryggan och Sara ropade från båten ”Hej, det var längesedan, hur är det?”

Hon pratar när hon är ombord på båten men inte på bryggorna – OM det inte dyker upp någon trevlig kille förstås. Då kör hon igång direkt. Precis som sin mamma!

På båtgården får man lära sig att sköta mastkranen – inte jättesvårt. Tryck på någon av knapparna så händer alltid något.

Sara sitter gott hos moster Tina en helt vindstilla eftermiddag på Vänern 2018. Den riktigt varma sommaren då vattnet blev 28 ° C i den djupa Värmlandssjön (östra delen av Vänern).

Nu blir det Saras favorit – tacos utan tacoskal, dvs nötfärs, crème fraiche och gurka. Supergott, tycker Sara.

Till havs… (Vänern kallas för ett innanhav av många)

ps En utlänning hade med sig en översiktskarta över Vänern och skulle paddla runt sjön under en dag har jag fått berättat för mig…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *