Vinscha, simma + ro = armmuskler

I kväll blir det middag och övernattning på båten. Efter en förhoppningsvis lugn natt, blir det utflyktsfärd med bil i morgon till något litet samhälle vid Vänerns strand i Dalsland. 

Sara är inte så lång, 1,47 m, men hon är vig och fixar att kliva av båten smidigare än både mig och sambo och många andra jag ser.

Sara har fått följa med på båten sedan hon var nio månader, varje år sedan dess. Sambo fixade när hon var liten så att hon kunde sitta med oss i sittbrunnen när vi seglade. Detta genom att göra om en cykelbarnstol till en seglarstol. Den placerades i entrén ned till salongen, vilket fungerade alldeles utmärkt. När vi gav oss iväg i dyningarna på västkusten och det blåste lite lagom slutade det ofta med att hon slumrade till. Så rofyllt det såg ut. Vi föräldrar kunde också få en lustfylld stund med varandra där ute till havs.

Med båt kommer en hel del fysisk träning  och fysiska aktiviteter på köpet : balans, smidighet eftersom man får krypa in i och ut ur kojer, muskler i axlar, nacke och rygg samt armmuskler när man vinschar eller styr med ratt i hård vind och så köpte vi vår jolle för ett par år sedan och Sara fick träna sig att ro – det var förstås mycket skratt när vi snurrade runt, runt och runt. Men snart gick det bra.

Lägg också till när man går in i naturhamnar där vi klättrar i berg, vandring och löpning i skog och mark i varierande och nästan helt orörd terräng. 

Eftersom vattenvana är en stor fördel när man bor på båt, med aktiviteter som flyta, simma, dyka och hoppa i får man mycket omväxlande träning för kroppen.

Så hur lärde sig Sara simma?

  • Habiliteringens badmästare anordnade vattenlek en gång i veckan. Detta bidrog till vatten-vana och hon kunde börja simma vid 7 års ålder.
  • Båtsemestrar med lek vid vatten, hoppa i från båten, från stegar från bryggor i vatten, lek på stränder
  • En liten större plastpool på tomten med lek
  • Några utomlands-semestrar med mycket varma, sköna bad och mycket lek på stränder och i pooler.

Sina första riktigt fina långa simtag tog hon när vi var på utlandssemester. Jag såg hur arg hon blev på armringarna som motade hennes försök att dyka ned på djupare vatten så hon bara kastade iväg dem och dök ned på botten av poolen på några meters djup. Det var fantastiskt att se hur hon löste själv att komma framåt genom sina fina simtag.

Eftersom Sara gick i träningsskola de första åren fick hon inte mycket simträning, jag minns inte alls att de var och badade under de fyra åren hon gick där. Men jag kan ha fel. Däremot när hon började i sin mellanstadieklass i grundskolan fick hon möjlighet att utveckla sina simkunskaper. Med en specialpedagog i vattnet som pushade Sara kom hon igång mer och mer.

På högstadiet då skolan tog hjälp av SPSM kom Sara igång igen, i nian skedde detta.

Om man jämför de tre skolformerna grundskola, grundsärskola och grundsärskola inriktning träningsskola i årskurs 1 – 3 sätter jag som vanligt i halsen när jag jämför. Jämför du också…

  1. Grundskolan: Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge.
  2. Grundsärskolan: Rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge.
  3. Träningsskolans Motorik: ”Rörelser i vatten.”

Jag tänker på flera frågeställningar när jag jämför. Har du någon/några funderingar om Du jämför?

Ett svar på ”Vinscha, simma + ro = armmuskler”

  1. Målet måste väl alltid vara – att kunna simma –
    Hur man når målet är då beroende på eleven och situationen.
    Att målet är rörelser i vatten då kan jag plaska i vattnet och får rörelser. !?!
    Jeannette

Lämna ett svar till Jeannette René de Vreede Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *