Afasi/Dysartri
I början hade jag viss svårighet att tala men det gick tillbaka utan att jag la märke till det (eller uppfattade inte att det var fel på mitt tal). Däremot sluddrande jag som en mycket onykter person. Jag har fortfarande lite sviter kvar av det. Det beror på att kontrollen av de muskler som normalt används vid tal, är nedsatt. Det var jobbigt och hemskt att prata så i telefon. Jag ville därför helst bara att människor skrev, fast stackarna kunde ju inte läsa vad jag skrev. Men det var i alla fall inte lika ansträngande.
Känslan av talsvårigheterna är som att ha mjälltugg i kinderna och halsen. För att testa så tuggar du på något stort och segt föremål tills du känner mjölksyran i kinderna och i halsen. Då får du en liiiten aning om varför många som drabbas av stroke inte är så sociala. Det kan ju finnas mycket fler orsaker men detta var en av mina större utmaningar. Och jag som älskar/älskade att prata massor …
Förstoppning
Så trevligt med alla dessa underliga bieffekter av en skada …
I mitt jobb i vården har jag själv haft stenkoll på om en patient har ”gödslat”, hur ofta och hur det ser ut (konsistensen). Nu var jag själv i den situationen då personal försökte undersöka min avföring!
– Har du tömt magen? Frågade en snäll personal (tycker så här i efterhand synd om de som försökte göra sitt arbete då jag var en stoppkloss).
– Varför vill du veta det? undrade jag. Det var ju min ensak tyckte jag.
– Sjuksköterskan behöver veta det så du inte blir förstoppad, hon har en lista att fylla i.
– En lista över min skit?! Jag säger till om jag behöver något för min mage. Och ni kan strimla den listan!
Efter det var det nog bara vid ett tillfälle någon undrade över hur det fungerade med magen, vilket var helt ok. Det är många som får problem med avföringsinkontinens och dessutom blir förstoppade och själva inte har insikt i problemen med detta. Så det är inte fel att ha lite koll. Men att behandla mig på det viset var inget som jag ville vara med om.
Man kan få olika medel vid förstoppning, mitt råd är att försöka röra på sig så gott det nu går eller börja med exempelvis katrinplommonjuice. Om inte det hjälper – prata med personal på sjukhus, vårdcentral, hemvård eller vilka du nu träffar.
Mig försökte de stoppa i alla möjliga vedervärdiga häxbrygder som jag inte ville ha (betedde mig nog som en krånglig barnrumpa). Jag ville ha katrinplommonjuice och se … det fick jag. Så personalen försökte på alla sätt stryka mig medhårs. I min journal står: patienten är inte förtjust i lactulos (medicin vid förstoppning) och har fått katrinplommonjuice istället. Jag var aldrig förstoppad men visst fanns det risk för det, då jag inte rörde mig nämnvärt.
Läs mer