I slutet av augusti åkte jag med min syster Ewa till Jönköping. Vi åkte dit för att besöka en kvinna som Ewa har känt sedan hon var barn. Vi träffade en släkting till kvinnan i Alingsås som berättade för oss att hon var mycket sjuk med svår lunginflammation och cancer tillväxt i lungorna. Vi hoppades bara att vi skulle hinna dit och bilderna vi målade upp var allt annat än positiva. Väl på plats så frågade vi personalen som talade om för oss att hon satt och åt lunch. Åh va skönt tänkte vi; hon sitter uppe och dessutom äter. Och lyckan hos denna kvinnan gick inte att ta miste på då hon såg Ewa som har varit hennes sommarflicka under många år. Ett möte som rörde oss alla tre. Det var gripande att se de träffas. Att hon dessutom bodde på avdelning Björken tyckte jag var lite extra speciellt, då jag ägnat mycket tid till att fota björkar den sommaren.
Ömsom vin ömsom vatten både med vädret och kvinnan vi besökte. Vilken drastisk vändning allting kan få. Hon var i stort sett sängliggande de 2 följande dagarna med syrgas, men helt plötsligt så skulle hon åka iväg till ögonläkaren för att ställa om sina glasögon. Hoppet är det sista som överger människan!
Vid ett av besöken blev jag sittandes utanför hennes rum bredvid en syrgasmaskin som var uppkopplad till henne. Minnena av det ljudet får mig att tänka på det sista dagarna i min syster Helens liv, ett mekaniskt ljud som ser till att lungorna får det livsnödvändiga syret.
Men vi blev glada att det var bättre med henne än det vi först trodde. Hon var sig lik sen jag såg henne senast, för all del åldrats en del men var i sina sinnes fulla bruk.
Det känns så skönt att vi kom iväg på vår 4 dagars tripp för att hälsa på henne. Speciellt för Ewa som har tillbringat så många somrar med henne. När vi var där så dök det upp så mycket minnen för de båda, då tänkte jag vad roligt det skulle vara att skriva ner allt. Vi kom i alla fall fram till att vi framöver ska besöka trakterna Ewa var på som barn. Vi fick reda på att hennes man som ung arbetade på tändsticksfabriken och där gjorde vi ett besök.
I oktober månad somnade Ewas ”sommarmamma” in, hon blev 93 år en högaktningsfull ålder. Vi båda tycker det känns så bra att vi tog oss till Jönköping de dagarna, en god gärning med ömsesidigt utbyte.
Mer att läsa här:
Palliativ vård- Vård i livets slutskede. Vårdguiden 1177.se
Tema senior – Vårdguiden 1177.se
Tema cancer -Vårdguiden 1177.se
