Mina rädslor är något av mina största tillgångar i mitt drogfria liv… låter det konstigt?
Men helt ärligt… genom att gå emot mina rädslor så växer jag som människa… och herregud vad rädd jag var när jag la drogerna på hyllan… för i princip allting… att träffa andra människor nykter var inget som jag gillade… tvärtom jag var ju livrädd för att träffa folk drogfri… men… jag gjorde det ändå… vilket resulterade i att jag idag inte är rädd för det längre.
Naturligtvis har jag fortfarande rädslor… det har jag inga större problem med att acceptera, huvudsaken för mig är att jag inte låter mig styras av dem… utan istället använder mig av dem för att fortsätta att växa som människa… jag förstår ju hur mycket det har givit mig att lära mig träffa andra människor… och vad alternativet hade varit… hade jag inte gått emot dessa rädslor så hade jag isolerat mig istället för att upptäcka massor av spännande saker som livet har att erbjuda… visst… det finns dagar då jag fortfarande kan ha svårt för att släppa in människor på livet… men det styr mig inte längre… jag har faktiskt även lärt mig att acceptera min egen integritet… alla behöver inte veta allt om mig… men jag behöver inte längre vara hemlig.
Kort sagt… jag är inte så himla rädd för att vara rädd längre.